
Traditionellt har serverparken alltid bestått av olika former av fysiska servrar. Den vanliga lösningen när man har rullat ut en ny funktion eller tjänst har varit
att köpa in en ny fysisk server. Detta har lett till att datahallarna har svämmat över av servrar som egentligen bara gör en sak var.
Inom VSI utgår vi ifrån tjänsten eller funktionen som servern skall leverera. Många gånger är det enkla tjänster som t ex print- eller webbservrar som står och tar plats.
Dessa kan med fördel slås ihop och köras på en fysisk server genom att använda olika former av mjukvara som virtualiserar hårdvaran gentemot operativsystemet.
Ett annat sätt kan vara att samla ett antal applikationer på en större fysisk maskin för att sedan köra dem i isolerade små lådor ”containers” - så att de inte stör varandra. Detta kan man t ex göra med Solaris 10.
Grunder inom VSI är att man inte ska betala driftskostnader för fler fysiska servrar än nödvändigt. Besparingar man gör är sänka kostnader för inköp av hårdvara, lägre strömförbrukning samt mindre fysisk platsåtgång i datahallen.
tillbaka
|